Hej!

Jag vet att jag inte skrivit på nästa en månad, vilket jag ber om ursäkt för.

Den här senaste månaden har väl mest vart tårar och ångest. 

Jag och Kristofer har en paus, det är jag som vill det. Jag klarar inte av ett förhållande, har för mycket tvivel på mig själv. Men jag hatar att jag sårar en jättesnäll kille som verkligen bryr sig och älskar mig. Vi får se om det blir vi igen, men just nu så känns det inte så, men bara för att man gör slut en gång behöver inte det betyda att man aldrig blir tillsammans igen när tidpunkten känns mer rätt. På det sättet är verkligen mina föräldrar en superförebild på det (de är det på andra saker med) men de träffades när de va 11 & 12 och har varit ihop från 12 & 13 års åldern, det har antagligen gått upp och ner men de har hållt ihop och är väl inne på sitt 38:e år :)

Nu för att sluta med ångest, självtvivel och tårar så börjar jag jobba ännu mer med mig själv. 

Jag äter inte kolhdrater (utom igår), har börjat träna igen, dock inte amerikansk fotboll längre utan gym och pass. 

Plugga som en galning för kökortet, eller jag borde göra det men det ger ångest också men tvingar mig att göra det ändå.

Lyssna på bra musik som gör mig glad.

Ska börja umgås med människor som endast stärker mig och stöttar mig helt och hållet.

Ska försöka göra mer för mig, och påminna mig om att jag är bra.

I fredgs gick jag och Viktor (lillebror) på bio med Vanja och Simon (sysslingar) vi såg 12 years a slave. Den va tung men bra gjord, bra berättad men det är hemskt att det har hänt.

Igår var vi hos Vanja och Simon igen med våra kompisar, vi har känt varandra sen vi föddes typ. Vi hade jättekul, i alla fall jag! Det va evigheter sen jag skrattat så mycket. 

Idag ska jag i alla fall tvätta, plugga, städa och köra ett bodypump med Mamma. 

Hejdå